Sveriges allmänningsskogars förbund består av 24 allmänningsskogar och besparingsskogar i Norrbottens, Västerbottens och Dalarnas län och har till uppgift att föra dessas talan i skogspolitiska frågor. Sveriges allmänningsskogar förbund har getts möjlighet att inkomma med ett yttrande om rapporten Skogsskötsel med nya möjligheter som remitterats av skogsstyrelsen, nedan följer förbundets synpunkter.
Sammanfattande synpunkter
Förbundet ser mycket positivt på det bakomliggande motivet i rapporten samt den process som föregått denna. Ökad skogsproduktion är nödvändig för att öka den tillgängliga biomassan i framtiden och på så sätt ställa om till en bioekonomi.
Förbundet hade gärna sett att rapporten varit tydligare i sin ansats att öka skogsproduktion och fokuserat på att ge förutsättningar för detta istället för att blanda in övriga målbilder.
Förbundet uppskattar tydligheten i beskrivningen av viltskadeproblematiken även om en mer nyanserad bild hade uppskattats.
Förbundet ser mycket positivt på en ökad rådgivningssatsning på skogsproduktion där myndigheten behöver ta starkare ställning som oberoende aktör.
Förbundet ser mycket positivt på ökad forskning kring skogsproduktion, men ställer sig frågande till om det är Skogsstyrelsens roll att vara forskningsfinansiär.
Förbundet saknar ett avsnitt om kompetensförsörjning, både högre och lägre utbildning samt rådgivning är av största vikt om skogsproduktionen ska öka.
Förbundet upplever att rapporten är för lång och at den saknar tydligt syfte och mottagare.
Remissyttrande
Sveriges allmänningsskogars förbund ser mycket positivt på den bakomliggande ansatsen i rapporten och ser att det dels är ett viktigt signalvärde att lyfta produktionsfrågorna, men också ett nödvändigt och faktiskt värde. Skogen och skogsråvaran lyfts fram som lösningen på många frågor kring omställningen till en bioekonomi och det behövs en fördjupad diskussion om ökad skogsproduktion. Därför är det olyckligt att man i de tretton insatsområdena även blandar in åtgärdsområden som inte leder till ökad virkesproduktion. Dessa borde ligga som egna avsnitt i rapporten för tydlighetens skull.
Förbundet ser positivt på processen bakom rapporten och förordar en delaktig dialogprocess med inblandning från både näringen, övriga sektorn och akademien. Förbundet hade dock velat se att rapporten var mer förankrad i arbetsgruppernas arbete och delrapporterna, framförallt från gruppen Effektivare skogsskötsel där förbundet upplever att detaljer tappats bort i sammanställningen.
Förbundet har svårt att avgöra vad som är det övergripande syftet med och vem som ska ses som mottagare av rapporten, den skulle vinna mycket på att kortas ner och fokusera på insatsområdena som i sin tur skulle vinna på att utvecklas och konkretiseras. Förbundet hyser förhoppningar att detta arbete ska inkorporeras i det nationella skogsprogrammet när det regionaliseras, men det är hittills alldeles för löst uttryckt. Förbunden saknar även tydliga målbilder avseende skogsproduktion, vilket skulle göra arbetet lättare att utvärdera och kommunicera.
Detaljsynpunkter på insatsområdena
6.1 Aktiv klövviltsförvaltning
Förbundet stöder problembilden avseende mängden viltskador och tillstyrker förslagen på åtgärder men saknar formuleringar om goda exempel i älgförvaltningen. Det finns mycket att lära av de områden där viltförvaltningsmodellen tydligt är på väg i rätt riktning. Bland annat kan storleken på viltförvaltningsområdena behöva ses över, det finns älgskötselområden i norra Sverige som är större än älgförvaltningsområden i södra Sverige!
6.2 Hantera skadeorsaker utöver klövvilt
Förbundet stöder förslagen i rapporten och anser att myndigheterna måste ta stort ansvar för övervakning och rådgivning i frågan om skadegörare, då vi med ett förändrat klimat kan få se förändringar i skadebilden. Förbundet saknar mer konkreta förslag om förbättrad samordning mellan olika myndigheter vid större händelser, tex brand. Detta då bränder ofta drabbar områden i glesbygd där det finns praktiska problem med samordningen.
6.3 Bästa möjliga skogsodlingsmaterial
Förbundet ser vikten och nyttan av att använda förädlat material i skogsbruket och stöder de föreslagna åtgärderna. Rådgivning till skogsägare om nyttan med det förädlade material som finns tillgängligt idag är en särskilt viktig punkt.
6.4 Skötsel för hög tillväxt, ökad miljöhänsyn och högt virkesvärde
Förbundet hade gärna sett att man tydligare hade följt arbetsgruppen ”effektivare skogsskötsels” linje där man i antagandet gjort klart att det är produktionsmarker med ett ståndortsanpassat skogsbruk som avses. Tabell 1 är för generell och figurerna 27 och 28 alltför detaljerade. SAF står bakom de åtgärder som föreslås och ser särskilt positivt på ökad rådgivning om det föreslagna skogsskötselprogrammet där man anser att Skogsstyrelsen bör ta en ledande roll.
6.5 Skogsskötsel för andra samhällsmål
Förbundet anser att detta inte bör redovisas som ett eget insatsområde i rapporten då det inte syftar till ökad skogsproduktion. I realiteten råder i de flesta fall en kombination av olika mål vid skogsbruk och då är dessa viktiga faktorer för ett balanserat skogsbruk och bör finnas i bakgrunden till rapporten. Mycket av de andra samhällsmål som nämns adresseras redan i arbetet kring målbilder för god miljöhänsyn. Fokus borde istället vara att skapa en balans.
6.6 Infrastruktur viktig för skogsförvaltning
Förbundet stöder de föreslagna åtgärderna men föreslår att delområdet delas upp i två; digital och fysisk infrastruktur.
6.7 Främmande trädslag
Förbundet stöder de föreslagna åtgärderna men skulle vilja ha ett förtydligande om att regelverket ska förenklas utifrån forskning och adaptiva om hur riskerna från framförallt invasivitet kan minimeras.
6.8 Dikesrensning och skyddsdikning
Förbundet stöder de föreslagna åtgärderna men skulle vilja ha en distinktion i åtgärdsförslagen mellan de åtgärder som bedöms ge ökad skogsproduktion och övriga åtgärder.
6.9 Skogsgödsling
Förbundet stöder de föreslagna åtgärderna, men önskar en ökad tydlighet i att den gödsling som idag inte avråds från i Skogsvårdslagens allmänna råd (d.v.s. i norra delarna av Sverige) har stor potential att ge ökad produktion redan nu. Därför behövs en distinktion mellan sådan gödsling som kräver ändring i de allmänna råden och den gödsling man genomföra utan ändring. I det sistnämnda fallet är rådgivning mycket viktig.
6.10 Fördjupade rådgivningsinsatser
Förbundet stöder de föreslagna åtgärderna och ser ökad rådgivning till enskilda markägare som en av de viktigaste framgångsfaktorerna för en ökad skogsproduktion på kort sikt. Myndigheten bör ta sitt ansvar för att bidra med kompetens och rådgivning även rörande skogsproduktion. Detta efterfrågas från allmänningsskogarnas delägare.
6.11 Forskning och utveckling
Förbundet ser positivt på ett uttalat mål att öka den tillämpade forskningen och kompetensen om skogshushållning i en föränderlig värld. Omställningen till bioekonomi kräver ökad samverkan mellan olika forskningsinstanser och tvärvetenskapliga samarbeten. Att Skogsstyrelsen ska vara forskningssamordnare eller forskningsfinansiär är dock tveksamt. Såna uppgifter bör istället, ur resurs och kompetenssynpunkt, utföras av någon av de redan existerande institutionerna (tex Skogforsk eller Vinnova).
6.12 Adaptiv förvaltning
Förbundet stöder de föreslagna åtgärderna kring adaptiv förvaltning men önskar att de tas bort från listan på insatsområden, då detta är en förutsättning för många av de övriga områdena. Adaptiv förvaltning bör redovisas i ett eget avsnitt i rapporten.
6.13 Förvaltning, uppföljning och ständiga förbättringar
Förbundet stöder de föreslagna åtgärderna men anser att denna del, liksom adaptiv förvaltning, bör vara ett eget avsnitt och inte ett av tretton delområden. Sverige har, i och med Rikskogstaxeringen unika möjligheter att följa virkesförrådets och tillväxtens utveckling under en lång tidsperiod. Förslaget att göra skogliga konsekvensanalyser vart femte år är bra.
Har du tips om remisser vi borde svara på, ta kontakt med Nicklas Samils.