Orsa Besparingsskog ser en spännande framtid för sina delägare framöver. Och ger en ljus bild av utvecklingen sedan 1800-talet.
– Det finns en allmän uppfattning om att allt blir sämre. Men man inser ju hur bra skogen mår nu jämfört med hur den mådde förr. Vi sitter i en position där vi kan öka avverkningarna samtidigt som vi avstår mark för naturvård och miljö, säger Martin Moreaus, ordförande i Allmänningsstyrelsen för Orsa Besparingsskog
Väldokumenterad skog
Dokumentationen av skogen har sedan 1800-talet skötts noggrant av Orsa Besparingsskog. Det är därför Martin Moreaus kan vara säker på sin sak, att det ser ljust ut.
– Det har aldrig varit så höga virkespriser som nu, säger han.
I Orsa har besparingsskogen spelat en avgörande roll för utvecklingen av bygden. Före 1935 betalades ingen kommunalskatt. Vidare skötte besparingsskogen allt ifrån vägar till avlopp, såg till att det fanns skolor och mycket annat.
– Så länge pengarna gynnar bygden kan man hitta på i princip vad som helst.
Vindkraften – en vattendelare
Just nu pågår en diskussion i Orsa gällande mark som upplåtits för byggnation av vindkraft. Samfälligheten har ingen uppfattning om vilka energislag som är bäst i Sveriges elmix, men konstaterar att området lämpar sig väl för vindkraft, och ser upplåtelsen som ett sätt att säkra framtiden.
– Den vindkraftsetablering vi hoppas på kommer inte bara att ge ett rejält årligt tillskott i kassan, den är också en viktig del av den omställning mot fossilfrihet vi vill vara med och bidra till, säger Martin Moreaus.
I samband med EU-valet kommer en omröstning att hållas om hur det blir med upplåtelsen av vindkraftsmarken.
Orsa Besparingsskog resonerar att dagens höga virkespriser inte är något att räkna med. Upplåtelse av mark ger ett bra tillskott i kassan, och i slutändan gynnar det bygden. Styrelsens policy är att 90 procent av överskottet ska delas ut, och för 2024 innebär det ungefär 20 miljoner kronor tillbaka till delägare och bygd.
Vad beror de höga virkespriserna på?
– Det är en ökad efterfrågan som bland annat beror på minskad import från exempelvis Ryssland.
Hur många medlemmar har Orsa Besparingsskog?
– Vi brukar säga att det är drygt 2000 fastigheter som har jordtal i Orsa Besparingsskog. Dessa fastigheter kan ägas av flera olika personer. Det finns så klart även personer som äger flera fastigheter. Men summa summarum blir det då också ca 2000 delägare (personer alltså).
Hur skulle du beskriva skogarna som ingår?
– Orsa Besparingsskogs huvudsakliga fastighet är samma som en gång avsattes i slutet av 1800-talet. Utöver denna fastighet har man genom åren köpt ytterligare mindre fastigheter runt om i Orsa samt på senare tid även utanför Orsa och till och med utanför Dalarna.
– Om vi håller oss till stamfastigheten, den vi kallar S:1-an, består den i huvudsak av typisk tallmark. Ganska magra jordar i höjdläge. När urskogen – som fanns på fastigheten i slutet av 1800-talet – inventerades konstaterade man att den till 90% bestod av tall och till 10% av gran. Nu har vi fortfarande mest tall på våra marker, men inte fullt så dominerande som innan brukandet av fastigheten började.
Hur har brukandet sett ut?
– Som andra besparingsskogar har brukandet styrts av tioåriga hushållningsplaner som upprättats löpande under de snart 150 år som besparingsskogen funnits. Brukandet har varit försiktigt, så till vida att man nästan aldrig har avverkat mer än tillväxten. Det har gjort att vi, till skillnad från bolag som drivs mer kortsiktigt, har en bra åldersfördelning som tillåter ökade avverkningsvolymer från nu och framåt.
Hur stor del är naturreservat?
– Genom åren har en hel del av den produktiva arealen avsatts till naturreservat (ca 10%) och utöver detta har vi genom att följa de regler som gäller för skogsbruket avstått brukande på ca 16% av arealen.
Tillväxten ökar fortfarande och vi ser att med de ökade avverkningsvolymerna vi planerar för, så kommer ändå virkesförrådet att öka. Detta gör att våra skogar kommer att fortsätta vara nettoinlagrare av koldioxid under överskådlig tid.
Hur ser ni på framtiden, vilka behov som finns?
– Om bara politiken inte hittar på ännu mer långtgående inskränkningar i brukanderätten av skog, har Orsa Besparingsskog en väldigt ljus framtid. Våra skogar växer som aldrig förr och vi kan öka avverkningarna avsevärt. Det kommer att göra att vi kan fortsätta att öka de bidrag vi ger tillbaka till bygden och delägarna.
Berätta hur ni tänker kring vätgas
– I vår vision kommer vi själva att kunna producera vätgas på vår fastighet. Vätgas som kan ersätta fossilt bränsle i våra skogsmaskiner, de lastbilar och de tåg som i framtiden kommer att transportera vårt virke. Vi vill bygga en virkesterminal vid inlandsbanan som skär genom vår fastighet.
– Vi har också en vision om att kunna producera vårt eget skogsgödsel med el från vindkraftverken samt att spillvärmen från vätgasproduktionen kan värma upp de växthus där vi odlar de plantor vi behöver. På så sätt har vi inte bara en fossilfri värdekedja, utan även en produktion som är oberoende av importerade insatsmedel. Om vår vision blir verklighet, blir vi både hållbara och oberoende i vårt skogsbruk.
Vad är ni mest stolta över att ha åstadkommit?
Det finns mycket att vara stolt över som företrädare för Orsa Besparingsskog. Listan över saker som vi gjort för bygden kan göras hur lång som helst. Men jag vill lyfta fram vårt skogsbruk som, i ordets rätta bemärkelse, har bedrivits med ett ansvarsfullt och långsiktigt perspektiv. Det hade varit väldigt lätt att falla för frestelsen och skapa stora kortsiktiga vinster på bekostnad av långsiktigheten. Men så har aldrig skett.
– En annan sak att vara stolt över, är hur innovativa och ”tidiga” vi har varit. Det är inte sällan som styrelserna och förvaltarna har varit före sin tid. Ibland kanske för mycket före sin tid. I historisk tid var vi bland de första att utveckla markberedningsmetoder som visade sig fungera på våra magra marker. I nutid kan man nämna att vi förra året lanserade världens första biodiversitetskrediter – ett system där man på marknadsmässiga villkor får betalt för att skapa mer biologisk mångfald.
Vilken är den största utmaningen som väntar framöver?
– Utmaningarna är många men möjligheterna är ännu större. En stor utmaning ligger i att möta samhällets ökade förväntningar på skogsbruket. Vi ska producera mer råvara som kan ersätta fossila råvaror. Detta samtidigt som kolinlagringen och den biologiska mångfalden ska öka.
– Detta kommer att ställa framtida förvaltningar inför stora utmaningar. Vi har marknaden med oss just nu, med relativt höga priser på timmer och massaved. Den stora risken för vår framtida förmåga att kunna fortsätta att generera överskott från skogsbruket som kan gå tillbaka till bygden, är den politiska risken. Kommer vi att få fortsätta att bruka våra skogar på det sätt som vi vet fungerar under våra förhållanden?