fbpx

Our team

  • Envikens Besparingsskog
    • Envikens Besparingsskog

    Besparingssskogar tillskapades i samband med den sk. avvittringen och utgörs av ett markområde som ägs och förvaltas gemensamt av delägarna.
    Ändamålet med dessa skogars verksamhet är att stärka de enskilda brukarnas och därmed också bygdens ekonomi.
    Grunden för delägarskap är innehav av enskild jord- och skogsbruksfastighet.

    .

  • Finngruvans Besparingsskog
    • Finngruvans Besparingsskog

    Besparingssskogar tillskapades i samband med den sk. avvittringen och utgörs av ett markområde som ägs och förvaltas gemensamt av delägarna.
    Ändamålet med dessa skogars verksamhet är att stärka de enskilda brukarnas och därmed också bygdens ekonomi.
    Grunden för delägarskap är innehav av enskild jord- och skogsbruksfastighet.

    .

  • Gävunda Besparingsskog
    • Gävunda Besparingsskog

    Besparingssskogar tillskapades i samband med den sk. avvittringen och utgörs av ett markområde som ägs och förvaltas gemensamt av delägarna.
    Ändamålet med dessa skogars verksamhet är att stärka de enskilda brukarnas och därmed också bygdens ekonomi.
    Grunden för delägarskap är innehav av enskild jord- och skogsbruksfastighet.

    .

  • Kättbo Besparingsskog
    • Kättbo Besparingsskog

    Besparingssskogar tillskapades i samband med den sk. avvittringen och utgörs av ett markområde som ägs och förvaltas gemensamt av delägarna.
    Ändamålet med dessa skogars verksamhet är att stärka de enskilda brukarnas och därmed också bygdens ekonomi.
    Grunden för delägarskap är innehav av enskild jord- och skogsbruksfastighet.

    .

  • Norra Venjans Besparingsskog
    • Norra Venjans Besparingsskog

    Besparingssskogar tillskapades i samband med den sk. avvittringen och utgörs av ett markområde som ägs och förvaltas gemensamt av delägarna.
    Ändamålet med dessa skogars verksamhet är att stärka de enskilda brukarnas och därmed också bygdens ekonomi.
    Grunden för delägarskap är innehav av enskild jord- och skogsbruksfastighet.

    .

  • Landbobyns Besparingsskog
    • Landbobyns Besparingsskog

    Besparingssskogar tillskapades i samband med den sk. avvittringen och utgörs av ett markområde som ägs och förvaltas gemensamt av delägarna.
    Ändamålet med dessa skogars verksamhet är att stärka de enskilda brukarnas och därmed också bygdens ekonomi.
    Grunden för delägarskap är innehav av enskild jord- och skogsbruksfastighet.

    .

  • Svärdsjö/ Svartnäs Besparingsskog

    Svärdsjö/ Svartnäs Besparingsskog

    I Svärdsjö finns det 33 soldatrotar. Detta rotesystem används vid utdelning av överskottet från Besparingsskogen. Tidigare fanns en ansvarig i varje rote som skötte utdelningen till delägarna i roten. Numera sker utdelningen via bank till delägarna.

    Besparingsskogen har c:a 800 delägare där Bergvik Skog är största delägaren med ca 20 %.

  • Hamra Besparingsskog

    Hamra Besparingsskog

    Hamra Kapellags Besparingsskog bildades 1879. Besparingsskogen har en areal på ca: 6 500 ha och är belägen i de västra delarna av Ljusdals kommun, inom Orsa Finnmark.
    Vi har ett elnät med drygt 500 kunder och 82 km högspänningsledning.
    I vårt dotterbolag Hamra Kraft AB bedrivs elhandel och elproduktion.

  • Särna/ Idre Besparingsskog

    Särna/ Idre Besparingsskog

    I Älvdalens kommun bildades två Besparingsskogar i slutet av 1800-talet. Det var och är fortfarande Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar. Vi har idag en gemensam förvaltning och förvaltare. Anledningen till bildandet var att befolkningen levde under mycket svåra förhållanden, ibland så svåra att människor svalt ihjäl.

    Man såg en möjlighet att i samband med arbetet med storskiftet få till stånd gemensamt ägda skogar, besparingsskogarna, där alla fick del av avkastningen. Marken delades samtidigt in i skiften som blev privat skogsmark och statlig mark, nuvarande Svea skog. Grovt sett blev 1/3 besparingsskog, 1/3 statlig mark och 1/3 privat mark.

  • Älvdalens Besparingsskog

    Älvdalens Besparingsskog

    I Älvdalens kommun bildades två Besparingsskogar i slutet av 1800-talet. Det var och är fortfarande Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar. Vi har idag en gemensam förvaltning och förvaltare. Anledningen till bildandet var att befolkningen levde under mycket svåra förhållanden, ibland så svåra att människor svalt ihjäl.

    Man såg en möjlighet att i samband med arbetet med storskiftet få till stånd gemensamt ägda skogar, besparingsskogarna, där alla fick del av avkastningen. Marken delades samtidigt in i skiften som blev privat skogsmark och statlig mark, nuvarande Svea skog. Grovt sett blev 1/3 besparingsskog, 1/3 statlig mark och 1/3 privat mark.